Billigare IT är fel mål
Kostnaden syns i budgeten, men nyttan är svårare att följa. Därför behöver man se helheten: tiden till nytta och kostnaden för att nå dit måste bedömas tillsammans.
Vad är mest värt för ditt bolag: att IT kostar 20 procent mindre eller att en lönsam satsning når kunderna tre månader tidigare? Jag skulle välja det senare. Alltid. Ändå får kostnaden ofta större uppmärksamhet än själva målet.
Kostnaden är bara halva kalkylen
När IT diskuteras i styrelserummet handlar det ofta om kostnaden och hur man kan minska den. Kostnaden går att uttrycka i siffror som påverkar sista raden, medan nyttan som pengarna ska ge kan vara svårare att följa upp.
En besparing kan ge ett betydande bidrag till vinsten. Men kalkylen blir ofullständig om vi inte också frågar vad besparingen gör med bolagets förmåga att fortsätta leverera nytta till verksamheten.
En butik som öppnar tre månader tidigare kan ge fler månader av försäljning. En produkt som lanseras före en viktig säsong kan nå kunder som annars hade valt en konkurrent. Värdet beror på marginalerna, efterfrågan och vad det kostar att lansera snabbare.
IT skapar också värde genom stabil drift, mindre manuellt arbete och lägre risk. Allt behöver inte ge en ny intäkt. Däremot behöver vi kunna förklara vilken effekt vi förväntar oss av pengarna vi lägger på IT.
Billigare IT kan alltså vara ett bra resultat. Men som övergripande mål är det för snävt.
Intäkter som står och stampar
I boken The Goal av Eliyahu Goldratt används tre mått: genomströmning (throughput), bundet kapital (inventory) och driftskostnader (operating expense). Bokens utgångspunkt är enkel: ett företags mål är att tjäna pengar, nu och i framtiden.
Genomströmning handlar här om hur snabbt företaget tjänar pengar på det som faktiskt blir sålt.
När jag kopplar det här till IT väljer jag att kalla det värdeflöde. Jag använder ordet i en bredare betydelse: hur arbetet går från idé och beslut till faktisk nytta för verksamheten. Den nyttan kan vara ökade intäkter, men också sparad tid, stabilare drift eller lägre risk. Det viktiga är att arbetet leder till en effekt, inte bara till en färdig leverans.
Vi kan lägga mycket tid och pengar på utveckling utan att verksamheten får någon nytta av den. En levererad funktion är inte samma sak som ett uppnått resultat.
Ett pågående projekt kan redan ge nytta genom delleveranser. Men när arbete väntar på beslut, test eller införande skjuts nyttan ofta framåt i tiden. Där finns en kostnad som sällan syns lika tydligt som konsultfakturan.
För mycket på samma gång hämmar värdeflödet
Ett av de vanligaste problemen jag har sett är att för mycket arbete pågår samtidigt. Många initiativ konkurrerar om samma resurser och beslut. Arbetet samlas därför på hög där kapaciteten inte räcker till. Enligt mig är det här IT kostar som mest, eftersom värdeflödet stannar upp och nyttan dröjer.
Då behöver man förstå var arbetet fastnar och vad som begränsar leveransen. Att starta ännu ett projekt hjälper sällan om det kräver samma personer som redan arbetar med fem andra projekt.
Orsaken är sällan att någon slarvar. Ofta kommer beställningar in utan en gemensam prioritering, och ingen har ett tydligt mandat att säga: ”Det här får vänta tills något annat är klart.”
När vi lovade hälften och levererade mer
Jag har själv befunnit mig i den situationen. Jag ansvarade för ett produktteam där vi hade lovat en stor kund många nya funktioner inom samma tidsram som vi hade haft för tidigare releaser. Vi kunde inte hålla den takt vi hade lovat, och relationen blev alltmer ansträngd. Det blev en del brutna löften och obekväma samtal.
Vändningen kom när vi var ärliga om läget. Vi gick igenom de senaste sprintarna och det senaste halvårets releaser. Mönstret var tydligt: vi planerade in mer än vi kunde leverera.
Jag gick tillbaka till ritbordet. Tillsammans med verksamheten gick jag igenom listan över funktioner och prioriterade dem utifrån vad som var viktigast – i det här fallet vad som gav mest affärsnytta. På så sätt halverade vi det planerade innehållet. Vi fokuserade på färre saker åt gången, med målet att få dem klara snabbare.
Teamet började hålla sina åtaganden och kunde dessutom leverera tidigare än lovat. Det ökade fokuset gjorde att vi också tog oss igenom listan betydligt snabbare, trots att varje release innehöll färre planerade uppgifter.
Våra löften blev mer realistiska, och mer av det som kunden ville ha kom snabbare ut i produktion.
Förtroendet för vår leverans växte. Vi fick senare möjlighet att bygga en AI-chatt som blev grunden till en ny produkt. För mig var det ett kvitto på att vi hade lyckats vända den frostiga relationen genom att konsekvent leverera det vi hade kommit överens om.
Det är en förändring jag är stolt över. Vi ändrade hur vi prioriterade och hur mycket vi tog på oss samtidigt. Det gav kunden mer än ännu en fullmatad leveransplan: ett team med ett fungerande värdeflöde.
IT som depåteamet
När jag tänker på hur IT ska fungera ser jag depåteamet i Formel 1 framför mig. När bilen rullar in vet varje person vad den ska göra. Verktygen finns på plats, momenten är inövade och teamet arbetar mot samma mål: att få ut bilen på banan igen.
Depåteamet bygger inte bilen och kör den inte heller. Så ser jag på IT i ett bolag där IT inte är affären. IT ska få ut verksamhetens satsningar på banan snabbare.
Och depåteamet är inte snabbt för att det slarvar. Det är snabbt för att ingenting görs som inte behövs. Därför ska vi bygga processer som hjälper arbetet framåt och ökar hastigheten.
För en vd ligger värdet i vad det gör möjligt för bolaget: att få ut rätt satsningar medan affärsmöjligheten fortfarande finns kvar.
Tre frågor att ställa till din vd
Om du vill veta hur väl IT bidrar till bolagets resultat, börja med de här frågorna:
Om ingen kan svara på den sista frågan har ni ett styrningsproblem. Min tumregel: den som ansvarar för kostnaden har också mandat att stoppa fler projekt.
Innan ni kräver att IT ska kosta mindre, ta reda på vad det kostar bolaget att rätt saker inte blir klara i tid.
